Panamakanalen

Efter att ha seglat fem dagar i Karibien från Cartagena i Colombia till El Porvenir i Panama via de underbara San Blas öarna så kom vi så slutligen fram till Panama City. Det blev en tur med speedboat från vår Katamaran Gitano del Mar in till El Porvenir där vi fick invänta våra bussar som skulle ta oss vidare till Panama City. Efter fem dagar till havs kände vi oss relativt klara med seglingen men det kändes givetvis lite vemodigt att lämna de man träffat på båten. Helt underbara människor även om man aldrig lyckas prata med alla under liknande omständigheter. 
 
I Panama City passade vi på att ta in på ett något finare hostel, då vi tyckte oss vara värda en ordentlig säng efter flera skumpiga dagar och nätter ute till havs och inte minst sagt en ordentlig dusch - då ingen av oss, alla på båten inkluderat, har haft möjlighet till en vanlig dusch. Havet har alltid funnits där, men saltvatten och sand har en tendens att sitta kvar ett bra tag om man inte duschar av det ordentligt. Den lyxen hade inte vi, men inte fasiken klagade vi på det. Vi hade Karibien för våra fötter, vem fan bryr sig om man luktar lite pirat några dagar. Det hör ju till. För min del så letade jag efter en papegoja att plocka ned från en utav palmerna, en ögonlapp och ett träben - romflaskan hade jag redan med mig sedan tidigare - sen hade jag kunnat agera fullblodspirat där på däck. Men just den här gången fick det stanna vid enbart en tanke. 
 
 Panamakanalen 
 
Väl i Panama City blev det två lugna dagar innan det var dags att ta flyget vidare till United States of America. Det blev en av de längsta flygningar vi någonsin gjort och det tack vare vår girighet i att hitta det bästa priset. Men klandra oss inte, reser man jorden runt så vrider och vänder du på vartenda öre. Trust me. Mer om detta i inlägget om vår RoadTrip i USA del 1
 
I Panama City tog vi den obligatoriska stadsvandringen för att utforska och lära känna staden lite närmare. Eftersom Old Town oftast är den mest charmiga delen så blev det även denna gång här vi fixade vårt boende och det blev utgångspunkten för vår vandring. 
 
Vi passade även på att besöka en konstruktion som definitivt tillhör ingenjörskonstens stora mästerverk - Panamakanalen och dess tillhörande Miraflores Locks. Miraflores locks är en utav tre slussar längs med Panamakanalen där fartygen/båtarna höjs och sänks i kanalen på grund av höjdskillnader i vattennivån. Då snackar vi en höjdskillnad på runt 26 meter. Det här var riktigt fräckt att se och vi fascinerades båda två av den genialiska tanken bakom hela konstruktionen. Vissa saker får dig verkligen att stanna till och förundras över hur det ens kan vara teoretiskt möjligt att skapa och det här var definitivt en utav dessa. Människan har fått två händer, och det finns uppenbarligen inga gränser för vad vi kan åstadkomma. Vi fick se på hur två fartyg slussades igenom Miraflores locks och sedan vidare längre in i kanalen och man kan tro att det ska ta hur lång tid som helst men det var en process som på sin höjd tog runt 10-15 minuter - något som givetvis varierar. När portarna väl var stängda så tömdes kanalen extremt fort, och då snackar vi runt 200 miljoner liter vatten som pumpas in och ut. Minst sagt en komplicerad konstruktion men en process som till synes verkar minst lika simpel som att vrida på kranen i ett badkar och sedan tömma det igen efteråt.
 
Nedan följer några bilder och något filmklipp som visar på vår upplevelse här. 
 
 
 Här står vi och blickar ned på Panamakanalen och Miraflores Locks. Ett fartyg är precis på väg igenom slussen. En process som i alla fall den här gången tog ca 15-20 minuter max. 
 
 
 
 
Panoramabild vid Miraflores Locks
 
 
#1 - - Susanne Hellström:

Tack för inlägget :-) fina bilder :-)