Koh Mook - där lokalbefolkningen och turisterna bor ett stenkast ifrån varandra

På Koh Mook, bara ca 15 minuter med speedbåt från Koh Kradan, mötte vi för första gången den thailändska lokalbefolkningen, och fattigdomen här gick närmast att ta på. Det är både fascinerande, vemodigt och tragiskt att passera längs gatorna där lokalbefolkningen lever och bor. Deras närmast fallfärdiga små hyddor har inte mycket till innehåll att skryta med. Här är det väldigt sparsamt möblerat och barn såväl som vuxna går runt i smutsiga och i många fall trasiga kläder, men något som ändå värmer i hjärtat när man passerar förbi är deras leenden. För hur hårda och fattiga liv de än lever så har de alltid ett leende lätt till hands att langa fram till dig. Kanske är det så, att ju mindre du har och ju enklare du lever desto mindre har du också att bekymra dig över. Men det är något som för oss, uppväxta i moderna och relativt rika Sverige alltid kommer ha svårt att förstå. Att vara fattig och leva ett hårt liv i Sverige kan kanske faktiskt vara tuffare än att göra det i Thailand, där de flesta du känner har det likadant och okunskapen om hur livet ser ut för människor i rikare länder är stor. En fattig i Sverige har däremot alltid kännskap om hur man kunde ha haft det, och vet hur många andra runt omkring sig har det till skillnad från en själv, vilket möjligen gör det värre. Ett sidospår förvisso - men ändå tänkvärt.
 
På vår promenad genom samhället där lokalbefolkningen bodde träffade vi en söt liten hundvalp bland alla skjul. Givetvis med ett leende på läpparna precis som thailändarna själva.
 
Människans bästa vän
 
Här kan man också växa upp. Och vem säger att man inte kan ha en lycklig och kärleksfull uppväxt här?
 
Texten på skylten uppmanar till att hålla Koh Mook rent. Det känns något ironiskt när man ser området, men det klart - det är ju faktiskt inget skräp i vattnet som på de flesta andra ställen man ser i dessa länder.
 
När vi anlände till ön såg vi dock inte mycket fattigdom. Vi anlände på den västra sidan och möttes av en av öns lyxigaste resorter och en helt magiskt vacker strand. Vi hade ju givetvis inte råd att bo så lyxigt utan vi förhandlade om priset för en moppetaxi som tog oss över till andra sidan ön där den lilla byn låg. Vi klev av vid Koh Mook Hostel i hopp om att de skulle ha lediga sängar till oss. Två sängar hade de, men i två separata rum varav den ena var en extrasäng i form av en madrass på golvet, efter lite förhandling fram och tillbaka lyckades vi få igenom att vi kunde dela på "extra sängen" i det ena rummet för en väldigt billig peng. Klirr i kassan, alltid välkommet! 
 
Taximoppe från västra till östra sidan på ön
 
Vi startade med att ta en promenad runt på ön, bokade biljetter till Phi Phi öarna två dagar senare, efter att ha prutat med flera olika försäljare. Trots det kom vi inte undan särskilt billigt, faktiskt blev den 2,5 timmar långa båtresan mellan Koh Mook och Phi Phi Don en av våra dyraste transporter under vår vistelse i Thailand - närmare 500kr för oss båda. Men Koh Mook var en liten ö, och alla erbjöd ungefär de samma priserna - och vi hade ändå lyckats få ner priset med ett par hundra baht så vi bestämde oss för att inte tänka mer på det. 
Vi fortsatte vår promenad längs stranden, som på denna sidan av ön inte var mycket att hänga i granen, inte alls faktiskt - så detta blev vårt första och sista besök på den stranden. 
 
Väl tillbaka på hostelet stötte vi ihop med en tjej som vi hade träffat på båtfärden mellan Koh Lipe och Koh Kradan, hon hade också hängt ihop med Biim och Sandra - Uppsalatjejerna som vi umgåtts en del med på Koh Lipe. Så vi hakade på henne och två tyska tjejer till stranden på andra sidan ön för att njuta av solnedgången och sedan äta middag på en mysig restaurang i direkt anslutning till stranden. Därefter promenerade vi de 2,5km tillbaka till vårt hostel, delvis mitt i djungeln, under en stjärnklar himmel. 
 
Solnedgång från Charlie Beach
 
 
Dagen därpå steg vi upp tidigt för att göra en utflykt till öns stora attraktion - Emerald Cave. Hit finns det två alternativa transporter att välja mellan för att komma fram. Det ena är en guidad tur med båt med massvis av andra turister. Då blir du avsläppt på utsidan av grottan och får simma in genom den mörka grottan. Vi valde dock alternativ två, hyra kajak vid stranden, paddla ut och därefter paddla eller simma in genom grottan. Detta alternativ var helt klart att föredra av flera anledningar. 1. Det blir billigare då det enda du behöver betala för är hyran av kajaken, som för oss kostade i underkant av 40kr för 1,5h. 2. Det är mycket mer flexibelt. 3. Du kan starta tidigt för att slippa de värsta turistströmmarna. 
Vi paddlade iväg runt 8.30 på morgonen och anlände vid grottöppningen en knapp halvtimma senare. Då valde Fredrik att hoppa ur kajaken för att simma in medan jag lugnt paddlade efter honom. För att inte riskera att simma eller paddla in i grottväggen var vi tvungna att använda oss av en pannlampa. Att ta sig genom grottan in till den lilla öppningen längst in tog i underkant av fem minuter, men delar av passagen var helt kolsvart, vilket var riktigt häftigt. 
 
På väg mot Emerald Cave, ett paddeltag i taget
 
Vi var inte helt ensamma när vi väl kom in, några morgonpigga turister hade anlänt dit innan oss, men vi fick i varje fall lite tid innan första båtlasset kom insimmande och "förstörde" bilderna genom att vara i vägen. Ut igen ville jag också prova på att simma, och Fredrik var inte heller färdig med det, så han tog kajaken på släptåg och så simmade vi ut tillsammans. 
 
Inne i Emerald Cave och den lilla stranden som fanns där, det är enbart möjligt att ta sig in hit när tidvattnet är lågt, annars når vattnet för högt upp i grottan, och någon strand syns nog inte till då.
 
Inuti Emerald Cave - detta är ingen riktigt grotta då det är öppet upp till himmelen - utan det är mer som en tunnel genom berget.
 
Måste se till att få någon unik bild såklart.
 
Precis vid grott-/tunnelmynningen efter att vi hade simmat ut igen, nu ska vi bara lyckas ta oss upp i kajaken igen för att kunna paddla tillbaka.
 
Senare på dagen bestämde jag mig för att jag var värd en timmas massage. Det blev 60 minuters helkropps thaimassage, ångrar i efterhand att jag inte valde rygg, nacke, axlar och huvud då mina kittliga ben och fötter gör det närmast outhärdligt att stå ut när de masserar nedre delen av kroppen. Till nästa gång skulle jag veta bättre. Men det var oavsett väldigt skönt, och som vanligt känner man sig närmast som en ny människa, eller i vart fall som om man befinner sig i en nyare, mer flexibel kropp. Helt klart värt de 65kr som det kostade. 
 
Vi avslutade även denna dag med solnedgång på andra sidan ön, följt av middag på samma hotell innan vi återigen vandrade tillbaka till vårt hostel. Det blev vår fjärde promenad denna dag, då vi även hade promenerat fram och tillbaka när vi skulle hyra vår kajak. Så dagens totala promenaddistans blev en mil, vilket inte direkt har blivit en vana här på de thailändska öarna. 
 
På promenad genom djungeln i jakten på solnedgången
 
'Snart framme vid Charlie Beach och bakom palmerna är solen på väg ner
 
Självklart hittade vi en gunga även på denna ö
 
Vår sista dag startade jag (Sofia) med en löprunda, där jag en sista gång tog mig över till andra sidan ön och tilbaka igen. Därefter väntade vi in vår skjuts som skulle ta oss vidare till speedbåten som skulle transportera oss vidare norrut.
 
Sammanfattningsvis var Koh Mook var inte en av våra favorit öar, men det var ändå lite speciellt att få uppleva lokalbefolkningen på lite mer nära håll och den västra stranden (Charlie Beach) var som sagt riktigt fin. 
 
En kommentar publicerat i På resande fot, Sofia skriver;
Taggar: Backpacka i Sydostastien, Charlie Beach, Emerald Cave, Fattigdom, Koh Mook, Lokalbefolkning, Solnedgång, Sydostasien, Thailand, Öluff
#1 - - Amanda Torres:

Hej!

Jag & min man vill planera ihop en jorden runt resa på 6-12 mån (om inte längre, vem vet) Därför undrar jag på ett ungefär vad ni tror resan kommer ligga på? Hur har er rutt sett ut och vad är era tre bästa tips. Du får super gärna mejla mig ett svar ifall du har möjlighet. Super härligt blogg, ser fram emot att kolla mer!

Hälsar,
Amanda Torres

Svar: Har skickat dig ett mail :) Tack för att ni anförtrodde oss med era funderingar. Tänker att jag även ska publicera en variant på vårt svar till er på bloggen för andra som kan vara nyfikna på svaren till de frågor ni ställde :)Tveka inte att höra av er igen om ni behöver.

Hälsningar,
Sofia
Sofia Bertilsson & Fredrik Eriksson